Mötet på svenska antikvariatet

Hej Gulsary

Mötet på svenska antikvariatet

Jag tycker om att vandra på Sveriges skogsstigar, sitta vid sjöarnas strand och betrakta hur trädens spegling darrar i de små krusningarna på vattenytan.

Samspelet mellan skogen och sjön liknar ett samtal mellan två älskande. Den lilla sjön som omsluts av skogen är som ett barn i sin mors famn, vaggad till ro av hennes mjuka sång. Den som lyssnar med hjärtat kan uppfatta vaggsången detta viskande samtal.

Det räcker med en lätt bris! Man kan tro att brisen är dirigenten för en orkester av miljoner blad, som med en mjuk handrörelse får dem att spela i harmoni. Det märkliga är att inte ett enda blad gör fel – hela den väldiga orkestern följer noterna perfekt.

Liksom man hör skogens viskande sus kan man se hur den lätta vinden får sjöns vatten att darra. Sjöytan slår som bröstkorgen på en ung flicka som just känt kärlekens första skälvning. Dessa krusningar är de dansande noterna på bladens viskande symfoni. Det är som att bevittna en balett på en scen…

O. “Gəlmə”silsiləsindən

O

“Gəlmə”silsiləsindən 3-cü hekayə

Obaşdandı, üfüqdə günəş hələ boy verməyib. 

Şəhər indi-indi oyanır, uzaqdan zəif həniri gəlir. 

Baltik dənizinin ləpələri elə bil yuxudan kal durub – sahilə candərdi sürünür. Bala ördəklər də analarının arxasınca mürgülü-mürgülü üzür. Bayaq işə tələsən qonşu qadın da uşağını beləcə yuxulu aparırdı bağçaya.

Mənimsə yuxulu yorğunluğum yox, ayıq süstlüyüm var. Oyağam!

Oyaq olan bir də səba yelidi. Soyuq nəfəsiylə oyadır quşları, dənizi, şəhəri.

Oxumağa davam et

Gəlmə. İsveç söhbətləri

Ön söz

Bu kitab İsveç haqqında yazılıb. Amma təkcə İsveç haqqında deyil.

Buradakı məqalələr, esselər və hekayələr müxtəlif illərdə fərqli səbəblərlə qələmə alınıb. Onların bir qismi İsveçin tarixi, mədəniyyəti, ədəbiyyatı, incəsənəti, siyasi sistemi, dövlət-vətəndaş münasibətləri və sosial rifah modeli haqqındadır. Digər qismi isə bu ölkədə yaşamağın insanda doğurduğu düşüncələrin, müşahidələrin və sualların nəticəsidir.

İsveçə köçəndən sonra mənim üçün maraqlı olan yalnız yeni bir cəmiyyəti tanımaq olmadı. Zaman keçdikcə başa düşdüm ki, başqa bir ölkəni öyrənmək insanın özünü, öz keçmişini və mənsub olduğu cəmiyyəti daha dərindən dərk etməsinə də kömək edir. Uzaqdan baxanda bəzi şeylər daha aydın görünür. İnsan bəzən öz vətənini onun sərhədlərindən kənarda daha yaxşı tanıyır.

Bu kitabda İsveçin kitabxanaları, ədəbiyyatı, musiqisi, təbiəti, adət-ənənələri, təhlükəsizlik siyasəti, pandemiya dövründə seçdiyi yol və başqa mövzular haqqında düşüncələr yer alıb. Eyni zamanda burada vətən, yaddaş, həsrət, aidiyyət və kimlik mövzularına toxunan hekayə və esselər də var.

Kitabın adını “Gəlmə” qoydum. Bu sözün mənasını necə anlamağı isə oxucunun öz öhdəsinə buraxdım. Hər bir oxucu onun içində öz təcrübəsinə, öz düşüncəsinə uyğun bir məna tapa bilər.

Əgər bu kitab oxucunu İsveçi daha yaxşı tanımağa sövq etməklə yanaşı, onu öz həyatı, öz kimliyi və öz mənsubiyyəti haqqında da düşünməyə vadar etsə, deməli, məqsədimə çatmış olacağam.

Vahid Qazi

Helsinqborq

2025

Oxumağa davam et

Jag hörde havet

Jag hörde havet

Andra novell från serien ”Främmande”

Du tror ibland att det var du som gav himlen till fåglarna. Blommorna har också lärt sig att känna igen solens ljus för din skull. Leendena på människors ansikten kommer från dig. Barnens skratt och småbarnens skratt är dina gåvor. Och för älskande har du visat vägen till deras möten.

Oxumağa davam et

Den svenska rädslan för Ryssland

Den svenska rädslan för Ryssland

“En ryss är en ryss även om man steker honom i smör.”  Finskt ordspråk

När Sverige lämnade in sin ansökan om medlemskap i NATO delade jag mina tankar om detta på sociala medier. Jag skrev att Sverige – ett land som lyckades hålla sig utanför båda världskrigen genom sin neutralitetspolitik, som förblev alliansfritt under det kalla kriget mellan västmakterna och Sovjetunionen, och som inte upplevt krig på över tvåhundra år – nu tycks vara så rädd att det ändå söker sig till NATO.

Rädslan syftade förstås på Ryssland.

Oxumağa davam et

Barndomens svanar

Barndomens svanar

Från serien “Spår av minnen”

Biljeten till Tjajkovskijs balett Svansjön hade jag köpt redan två månader tidigare, samma dag som nyheten kom om att det berömda Marinskijteatern från Sankt Petersburg skulle gästa Jönköping.

På vägen dit berättade jag för barnen om den verkliga anledningen till att jag var så angelägen att betala så mycket pengar för biljetterna och resa hundratals kilometer för att se föreställningen. Det var inte första gången jag delade barndomsminnen med dem; ibland blir det så, särskilt under de långa vinterkvällarna.

Oxumağa davam et

Ali och Nino: en förbjuden kärleksroman

Ali och Nino: en förbjuden kärleksroman

Jag blev djupt överraskad när jag en dag råkade få syn på en bok på stadsbiblioteket i Karlskrona. Det kändes som att plötsligt få en bit av mitt hemland, Azerbajdzjan, i mina händer. Jag vågar påstå att detta är den främsta romanen om mitt land – en roman som speglar dess historia, kultur och mentalitet.

Oxumağa davam et

Gördüyüm qədim insan məskənləri, antik şəhərlər, muzeylər (siyahı)

Zamanın donmuş halı

Gördüyüm qədim insan məskənləri, antik şəhərlər, muzeylər

Zamanı dayanıb duran görən olmayıb hələ. Gah elə sürətlə keçir, uçur, ayaqlaşa, çatdıra bilmirsən. Gah da baxırsan, sürünür, uzun gecələr boyu bitməyən ağrı kimi, deyirsən ta sabaha çıxmaz.

Mənə görə zamanın üç yox, dörd halı var. Dördüncü donmuş zamandır. Sizi bilmirəm, bəzən keçmiş, indiki, gələcəkdən çox donmuş zaman mənə daha doğma gəlir. Çünki yalnız bu halında o sənlə səmimidir, danışır, suallarına cavab verir. Donmuş zaman ailə arxivlərində, muzey eksponatlarında, tarixi abidələrdə yaşayır…

Oxumağa davam et

Min mors breven

Min mors breven

Litteraturfestivalen Bok och hav i Karlskrona

Förra månaden hölls litteraturfestivalen “Bok och Hav” i Karlskrona, Sverige. Festivalen varade i tre dagar och samlade upp till femtio författare och poeter från Skandinavien och andra länder. Jag blev inbjuden att delta.​

Festivalen hölls på Marinmuseum, ett museum som speglar landets sjöfartshistoria. Enligt reglerna skulle deltagarna tala om sig själva, sitt skrivande och presentera sina böcker. För att specificera ämnet skrev jag till arrangören och frågade vad jag skulle tala om. Hon bad mig att tala kring fyra frågor.​

Som han bad gjorde jag. Jag byggde mitt framförande kring dessa frågor.​

Denna text är ett resultat av det framförandet.

Första frågan: “Hur började du skriva?”

Oxumağa davam et

Cümhuriyyət yolu ağır olub, cümhuriyyətçilərin ömrü kimi

Cümhuriyyət yolu ağır olub, cümhuriyyətçilərin ömrü kimi

Dünəndən Cümhuriyyət günümüzlə bağlı yazmaq istəyirdim, yaza bilmirdim. 28 mayda nəsə yazmadığım, bölüşmədiyim bir il belə olmayıb. İndi gözüm aldı ki, Aynur Elgünəşin 50 yaşı olur. O, yubileyini həbsxanada keçirir.

Oxumağa davam et