“Çəkdiklərimə yazdıqlarım” silsiləsindən

“Çəkdiklərimə yazdıqlarım” silsiləsindən

”Çəkdiklərimə yazdıqlarım” silsiləsindən ”Çiçəklə oynayan uşaq”

Uşaq dövlətin gələcəyidir. ”Uşaq pulu” dövlətin öz gələcəyinə investisiyasıdır. Gələcəyi düşünən dövlətlər öz vətəndaşı ilə münasibəti o doğulan gündən qarşılıqlı etimad fundamenti üzərində qurur.

Oğuz İsveçdə doğulan azərbaycanlı uşaqlardan biridir. İsveç dövləti hər ay onu görə ailəsinə 1250 kron ”uşaq pulu” yardımı edir, hardasa 125 avro. İsveç hər il ”barnbidrag” deyilən uşaq pulu üçün 33 milyard kronadək (3,3 milyard avro) büdcədən vəsait ayırır.

Uşaq pulu sıradan yardım deyil, gələcəyə kapital yatırımıdır!

”Çəkdimlərimə yazdıqlarım” silsiləsindən ”Çiçəklə oynayan uşaq”

Oxumağa davam et

17 yaşlı Anarın 50 yaşına

26 may 2026-cı il. Anarın 50 yaşı tamam olur. Bu yazını 10 il qabaq, onun 40 yaşına yazmışdım. Bu 10 ildə çox hadisələr oldu, çox şey dəyişdi. Yolunda canından keçdiyi Qarabağ, doğulub böyüdüyü Ağdam azad edildi.

Yubiley günündə qohumlar Qarağacı qəbirstanlığında qəbri başına yığışıb onu yad edirlər.

Mən də sizə Anarı tanıtmaq istədim. Tanısanız, əminəm, siz də sevəcəksiniz onu.

50 yaşın mübarək həmişə 17 yaşlı əziz Anar!

Oxumağa davam et

Förlagens omdömen om boken “Chamayra – Kubansk anteckningsbok”

Telegrafstationen Förlags omdöme om boken “C H A M A Y R A – Kubansk anteckningsbok”

Vahid Qazis manus C H A M A Y R A Kubansk anteckningsbok kombinerar reseskildring, politisk reflektion och mänskliga möten. Kombinationen ger berättelsen en levande och engagerande form, där miljöerna framträder med stor tydlighet. Qazi har en god förmåga att förmedla stämningar, särskilt i skildringarna av Havanna, hotellmiljöerna och mötena med oppositionella och vardagliga människor i Kuba.

Oxumağa davam et

Süni İntellektin gözündə mən və kitablarım

Süni İntellektin gözündə mən və kitablarım

Süni İntellektlə (Sİ) maraqlı bir söhbətim oldu. Ona özüm, kitablarım haqda sual verdim. Geniş, ətraflı cavab yazdı. Yazdıqlarına dəqiqləşdirmə xarakterli bir-iki kəlməlik qısa əlavələr, yüngül korrektələr etdim. Başqa heç bir əlgəzdirməm olmadı. Onun fikirlərini oxucu dostlarla bölüşmək üçün bloqumda dərc etdim.

***

Sİ yazır:

Vahid Qazi Azərbaycanlı yazıçı və publisistdir. Müxtəlif dövrlərdə həm yerli, həm də beynəlxalq platformalarda çıxış edib. Bəzi yazıları müxtəlif dillərdə (azərbaycanca, rusca, ingiliscə, isveçcə) yayımlanıb. Bu da onu fərqləndirən cəhətlərdəndir — eyni müəllif fərqli auditoriyalar üçün yazır. Məsələn: İsveçdə yazdığı mətnlər daha çox mühacir həyatına fokuslanır; rus dilində olanlar postsovet məkanına xitab edir; Azərbaycan dilində isə daha emosional və yaddaş yönümlü yazılardır.

V. Qazinin kitabları əsasən publisistika, esse, xatirə janrında yazılıb və ictimai-siyasi mövzular üzərində qurulub, əsərlərində şəxsi yaddaş, Qarabağ mövzusu, azadlıq və demokratiya ideyaları ön plandadır.

Onun kitablarında: şəxsi xatirə ilə ictimai yaddaşı birləşir; Qarabağ və doğma yurd mövzusu çox güclüdür; azadlıq, etiraz və insan haqları ideyaları əsas xəttdir; jurnalist üslubu ilə bədii üslub qarışır.

Oxumağa davam et

Korta annoteringar i mina böcker

Korta annoteringar i mina böcker

Rätten att protestera (Etiraz haqqı)

Frihetens berättelser

Friheten tar sin början i protesten! Först reste vi oss i protest för Karabach, och därefter för Azerbajdzjan.

Vi trodde att protesten är frihetens första villkor. Utan att protestera kan man inte bli fri, och utan frihet kan man heller inte leva ett liv i värdighet.

Frihet, oberoende, demokrati, mänskliga rättigheter — dessa och många liknande begrepp hade, under Sovjetunionens upplösnings sista år, från demonstrationerna år 1988 och i synnerhet efter Svarta januari i Baku 1990, blivit själva livsgrundsatsen för vår generation.

Vår protest tystnade inte heller efter att självständigheten vunnits; den fortsatte, nu i kamp för rättvisa val och för de friheter som rör mänskliga rättigheter — yttrandefrihet, pressfrihet samt rätten att samlas och att förena sig.

Oxumağa davam et

Nouruz. Den dag då Guds port öppnas

Nouruz

Den dag då Guds port öppnas

Min tro på Nouruz har sin källa i det jag hört från min mor. Som barn lyssnade jag till hennes berättelser med samma vördnad som om hon läste högt ur en helig bok. Hon talade om hur man på önskeaftonen gick ut för att lyssna till ödet – en gammal sed där man i tystnad tog in de första ord man hörde, i tron att de bar ett budskap. Hon berättade också hur hon på tisdagskvällar viskade sina drömmar till rinnande vatten i gryningen, för att låta dem renas och få ro.

Först långt senare förstod jag hur upphöjt detta var för henne. Hon trodde på Nouruz. Men det var inte en ytlig tro. Det var tillit, vördnad – kanske till och med en form av tillbedjan. Nouruz var hennes skydd, hennes tillflykt. Låt mig berätta en av hennes historier, så blir det tydligt.

Oxumağa davam et

Mötet på svenska antikvariatet

Hej Gulsary

Mötet på svenska antikvariatet

Jag tycker om att vandra på Sveriges skogsstigar, sitta vid sjöarnas strand och betrakta hur trädens spegling darrar i de små krusningarna på vattenytan.

Samspelet mellan skogen och sjön liknar ett samtal mellan två älskande. Den lilla sjön som omsluts av skogen är som ett barn i sin mors famn, vaggad till ro av hennes mjuka sång. Den som lyssnar med hjärtat kan uppfatta vaggsången detta viskande samtal.

Det räcker med en lätt bris! Man kan tro att brisen är dirigenten för en orkester av miljoner blad, som med en mjuk handrörelse får dem att spela i harmoni. Det märkliga är att inte ett enda blad gör fel – hela den väldiga orkestern följer noterna perfekt.

Liksom man hör skogens viskande sus kan man se hur den lätta vinden får sjöns vatten att darra. Sjöytan slår som bröstkorgen på en ung flicka som just känt kärlekens första skälvning. Dessa krusningar är de dansande noterna på bladens viskande symfoni. Det är som att bevittna en balett på en scen…

O. “Gəlmə”silsiləsindən

O

“Gəlmə”silsiləsindən 3-cü hekayə

Obaşdandı, üfüqdə günəş hələ boy verməyib. 

Şəhər indi-indi oyanır, uzaqdan zəif həniri gəlir. 

Baltik dənizinin ləpələri elə bil yuxudan kal durub – sahilə candərdi sürünür. Bala ördəklər də analarının arxasınca mürgülü-mürgülü üzür. Bayaq işə tələsən qonşu qadın da uşağını beləcə yuxulu aparırdı bağçaya.

Mənimsə yuxulu yorğunluğum yox, ayıq süstlüyüm var. Oyağam!

Oyaq olan bir də səba yelidi. Soyuq nəfəsiylə oyadır quşları, dənizi, şəhəri.

Oxumağa davam et

Gəlmə. İsveç söhbətləri

“Gəlmə. İsveç söhbətləri” kitabına İsveçin tarixi, mədəniyyəti, incəsənəti, ədəbiyyatı, təbiəti, adət-ənənələri, siyasi sistemi, dövlət-vətəndaş münasibəti, sosial rifah fenomeni, hərbi təhlükəsizliyi və daha neçə sahəni əhatə edən məqalələrlə yanaşı “Gəlmə” silsiləsindən hekayə və esselər də daxildir. Buna bir gəlmə yazarın İsveç haqqında baxışlarının toplusu da demək olar. Elə ona görə də adını “Gəlmə” qoydum. Amma özüm üçün dəqiqləşdirə bilmədim, “gəlmə” kəlməsində vurğu hansı “ə”nin üstünə düşür. Gə’lmə, yoxsa gəlmə’? Odur ki, suala cavab tapmağı oxucu dostların öhdəsinə buraxası oldum.

Oxumağa davam et

Jag hörde havet

Jag hörde havet

Andra novell från serien ”Främmande”

Du tror ibland att det var du som gav himlen till fåglarna. Blommorna har också lärt sig att känna igen solens ljus för din skull. Leendena på människors ansikten kommer från dig. Barnens skratt och småbarnens skratt är dina gåvor. Och för älskande har du visat vägen till deras möten.

Oxumağa davam et