Azerbajdzjan, den första demokratin i muslimska världen fyller hundra år
År 1918 skapades en demokratisk stat av västerländskt snitt på näset mellan Svarta Havet och Kaspiska havet. Nargiz Qazi, student (Lund universitet) som har bott i Sverige i fem år, skriver om Azerbajdzjans historia.
Internationell utblick
På grund av februarirevolutionen 1917 upplöstes Tsarryssland. Det resulterade bland annat i att olika folkgrupper började kräva sina rättigheter.
Den 28 maj 1918 bildades den Demokratiska Republiken Azerbajdzjan. Många omfattande reformer genomfördes under de 23 månader republiken existerade. Den viktigaste var den som gjorde Azerbajdzjan till den första sekulära staten bland de muslimska länderna i Mellanöstern.
Första parlament i den turkiska och islamiska världen
Landet grundades av Mammad Amin Rasulzade och var den första parlamentariska
republiken i den turkiska och islamiska världen. Mammad Amin Rasulzade och hans
meningsfränder hade utbildat sig i olika europeiska länder och tog med sig de demokratiska idéerna hem. De införde allmän rösträtt i Azerbajdzjan den 21 juli 1919.
Rösträtten omfattade både män och kvinnor – detta var innan många av de europeiska
staterna hade kvinnlig rösträtt. I Sverige var kvinnors rösträtt visserligen genomförd två
månader tidigare men det skulle dröja till 1921 innan de i praktiken kunde rösta.
Azerbajdzjan var den första stat som officiellt erkände kvinnors lika rätt att arbeta och
inneha ämbeten på samma sätt som män, 1 september 1919. Ett multietniskt
flerpartiparlament bildades. Andra muslimska länder som till exempel Iran och det för tillfället autonoma Krim följde efter Azerbajdzjan och började införa det demokratiska tänkandet i sina samhällen.
Efter det Osmanska rikets fall bildade Kemal Atatürk det nuvarande Turkiet med
Azerbajdzjan som förebild. Under Versailleskonferensen efter första världskriget beslutade de vinnande länderna att erkänna Azerbajdzjan som självständig stat under ledning av den framstående politikern Alimardan Topchubashov.
Versailleskonferensen
Azerbajdzjan blev den ultimata kombinationen av europeiska demokratiska värderingar och österlandets kulturer. Alla människors lika värde, oberoende av etnisk tillhörighet, tro, klass och kön fastslogs 28 maj 1918.
Yttrande- och tryckfrihet infördes samtidigt. Landet grundades utan religionens påverkan och styrdes därefter utan religiöst inflytande, medan alla människor hade religionsfrihet. Det var viktigt att alla folkgruppers kultur och språk skulle respekteras. Därför trycktes tidningar på alla språk som talades i landet.
Mammad Amin Rasulzade
Denna republik av modernt snitt skulle emellertid bli kortlivad. År 1920 ockuperade den ryska armén, bolsjevikerna, det nybildade landet. Azerbajdzjan införlivades i Sovjetunionen. 70 år senare, efter Sovjetunionens fall, återuppbyggdes Azerbajdzjan och återtog sin självständighet, sin flagga, sitt riksvapen och sina språk.
Dock lyckades man inte återinföra det demokratiska statsskick som den som första
republiken Azerbajdzjan hade. Orsaken var att landet kom att styras av samma grupp
makthavare som var kommunister under Sovjettiden.
Det postsovjetiska Azerbajdzjan har styrts av familjen Alijev i 25 år. Människors rättigheter kränks, yttrandefrihet och tryckfrihet existerar inte.
Det som gör mig mest upprörd är att Azerbajdzjan har gjort sig känt för korruption och som en diktatur. Azerbajdzjans hopp är den nya generationen, som har fått lära sig västländernas demokratiska grunder och som hela tiden försöker påverka och förändra landet…
Det Azerbajdzjanska folket som bor i Sverige förbereder sig för att fira republikens
100-årsjubileum och man kommer att hålla ett stort evenemang den 25:e och 26:e maj i
Stockholm och Malmö.
Nargiz Qazi
Blekinge Läns Tidning, 16 may 2018
Vahid Qazinin bloqu 